Landet långt bort.

Så som svalans flykt i den ljuva maj,

så svävar mina tankar.

Svävar mot ett fjärran land.



Jag vandrar i ett drömmars land,

ett gräslöst land där våren alltid råder.



Där,

Väcktes mina sinnen åter till liv,

o jag svävade över livets blomstrande äng.



Där,

Fanns en flicka, klädd i det skönaste ljus,

o jag kände den vackra känslan av kärlek.



När jag mötte henne var jag blind,

nu, vid gud kan jag se.

Mina öron var sedan länge stängda,

men hon, hon talade till min själ.



Hennes ord var livets, ja glädjens musik,

mitt hjärta fylldes av kraft av vad hon sade,

Res dig, stå upp!

För guds skull var bara du,

det finns inget rätt, det finns inget fel.

Det finns bara vi.